Kommunikationskort

Flera Minis hanterar jobbiga situationer i skolan, på fritidsaktiviteter eller hemma hos någon annan genom att ringa hem. Många gånger får inte de som är på plats veta att Mini mår dåligt och har reagerat på något. Och de som är hemma kan inte alltid rycka ut och lösa situationen. När pappa sitter på jobbet och får ett samtal från sin Mini som stängt in sig på toa i skolan - kaotisk över att bänken blivit flyttad - hur löser han då situationen? När samma Mini berättar om en av orsakerna till att hon inte tar kontakt med någon vuxen i skolan får vi veta att hon i de lägena inte klarar av att förmedla sig i ord till någon annan än sina föräldrar som kan henne utan och innan. Tröskeln blir för svår att ta sig över. Det fattas ett snabbt, ordlöst kommunikationsalternativ som kräver minsta möjliga av Mini för att hon skall kunna söka kontakt i de akuta situationerna. Hon får ett kommunikationskort som hon kan ge till den vuxna hon söker upp, i det här fallet skolsköterskan. Genom kortet tar Mini fler kontakter med henne när det är jobbigt för henne och skolsköterskan får en liten vink om läget. Det blir lättare för dem båda att komma vidare. Mini har några kort i fickan och ringar vid behov in två saker på kortet: Grad av obehag och om hon vet orsaken till obehaget eller ej. Därefter ger hon det till skolsköterskan. Ibland går hon dit med ett tomt kort och så fyller de i det tillsammans. Ibland räcker detta. Ibland kan de tillsammans komma vidare i ett samtal med utgångspunkt i kortet.